Tiden är inte på Sveriges sida när det gäller Natomedlemskap redan vid nästa veckas toppmöte i Vilnius. Det verkar som att det redan är för sent.
Sverige och Finland ansökte samtidigt om Natomedlemskap den 18 maj 2022. Vid Natos toppmöte i Madrid den 29 juni togs beslut om att bjuda in länderna, varpå anslutningsprotokollen undertecknades den 5 juli.
I samtliga Natoländer utom Ungern och Turkiet godkändes sedan medlemskapen av ländernas parlament under sommaren och början av hösten 2022.
Efter att Natos generalsekreterare besökte Turkiet i februari 2023 och efter ett tjänstemannamöte i Bryssel den 9 mars mellan Sverige, Finland och Turkiet gav den turkiske presidenten den 17 mars klartecken för att säga ja till Finland.
Ungerns parlament röstade sedan ja till Finland den 27 mars, följt av ja från Turkiets parlament den 30 mars.
Den 4 april 2023 blev Finland formell medlem, då Turkiets utrikesminister överlämnade de turkiska handlingarna till sin USA-kollega vid ett Natomöte i Bryssel.
För Sverige återstår däremot fortfarande godkännande av både Turkiet och Ungern.
I eftermiddag tar Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg emot utrikesministrarna från Sverige, Turkiet och Finland för att diskutera den svenska Natoprocessen inne på Natohögkvarteret i Bryssel.
Förhoppningen har länge varit från Sverige, Nato och majoriteten av medlemsländerna att ett fullvärdigt medlemskap ska vara klart i tid till det toppmöte som Natos stats- och regeringschefer håller i Vilnius i Litauen nästa vecka, den 11-12 juli.
Men för att det ska ske krävs fortfarande formellt godkännande av parlamenten i både Turkiet och Ungern. Och tiden för det är nu mycket knapp.
Formella steg
Enligt ett uttalande till nyhetssajten Politico Europe verkar även Stoltenberg ha gett upp hoppet om ett fullt medlemskap redan i Vilnius. Däremot kan det kanske bli ett politiskt godkännande.
— Det är fortfarande möjligt att få ett positivt beslut om Sverige på toppmötet, säger Stoltenberg enligt Politico.
Om man jämför med när Finland anslöts i början av april så skedde det drygt två veckor efter att Turkiets president Recep Tayyip Erdogan gav sitt klartecken för Finland – och nästan en månad efter ett liknande möte i Bryssel som det som hålls idag.
Parlamenten i Ungern och Turkiet måste samlas, debattera och rösta ja, och sedan måste beslutet också formellt överlämnas till USA, där medlemskapshandlingarna deponeras.
Koranbränning
Till Sveriges fördel finns påtryckningar från övriga Natoländer, särskilt USA där president Joe Biden igår träffade statsminister Ulf Kristersson (M). Om det skulle komma ett eventuellt besked från USA om att förse Turkiet med jaktplan anses det kunna gynna Sverige.
Till Sveriges nackdel finns å andra sidan den senaste tidens kontrovers kring bränningen av koranen utanför en moské i Stockholm. President Erdogan har upprepade gånger kritiserat svenska myndigheter för deras agerande och även uttryckt sitt missnöje över hanteringen av demonstrationer till stöd för PKK.
En presskonferens med Stoltenberg är planerad efter dagens möte, preliminärt kl 16.30. En svensk pressträff kommer också att hållas med utrikesminister Tobias Billström (M).
Tre länder
Förutom Billström representeras Sverige idag främst av chefsförhandlare Oskar Stenström, Natoambassadören Axel Wernhoff och nationelle säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm.
Från Turkiet deltar bland andra utrikesminister Hakan Fidan, presidentrådgivaren Akif Cagatay Kilic och underrättelsechefen Ibrahim Kalin – som tidigare var turkisk chefsförhandlare i den svensk-finländska processen.
Finland deltar också med utrikesminister Elina Valtonen på grund av det trepartsavtal som slöts mellan Sverige, Finland och Turkiet i samband med Natotoppmötet i Madrid förra året, då Turkiet gick med på att bjuda in Sverige och Finland till medlemskap.
Följ Göteborg
Få mer av Göteborg i inkorgen
Nyheter, lokala berättelser och tips från Göteborg – när vi har något läsvärt att dela.
Bekräfta din adress via länken i mejlet. Du kan avregistrera dig i varje utskick. Så används din e-postadress.