Här är vad som händer efter koranbränningen

Koranbränningar i Sverige har väckt stor ilska i den muslimska världen och Sverige anses nu vara en prioriterad måltavla för terrorbrott.

Polisen har avslöjat två misstänkta terrorceller, en i Sverige och en i Tyskland, som båda sägs ha påverkats av koranbränningarna. Förra veckan stormades även Sveriges ambassad i Bagdad, Irak.

Med tanke på detta är det rimligt att se över lagstiftningen, anser justitieministern.

— Säkerhetsriskerna för medborgarnas trygghet och liv och hälsa är naturligtvis något vi tar på stort allvar och något vi noggrant överväger åtgärder för, ifall vi behöver vidta sådana, säger Gunnar Strömmer vid regeringens pressfika.

”Analys pågår”

I en dom i juni konstaterade Kammarrätten att det krävs konkreta risker i samband med koranbränningar för att polisen ska kunna avslå en ansökan. En generell ökad risk för terrorism i hela Sverige ska inte påverka bedömningen.

Jonas Trolle, chef för Center mot våldsbejakande extremism, har krävt att ordningslagen ändras så att den också tar hänsyn till rikets säkerhet.

Detta är nu en fråga som regeringskansliet analyserar.

— Förvaltningsdomstolarna har redan fastställt handlingsutrymmet när det gäller tillståndsprövning. Med tanke på vårens händelser måste vi analysera lagstiftningen och den analysen pågår just nu. Vi kommer att återkomma med eventuella slutsatser, säger Gunnar Strömmer.

”På högvarv”

Strömmer kan inte säga när arbetet kommer att vara klart. Men han konstaterar att våren har varit mycket spänd.

— Vi bör också komma ihåg att det inte är normalt att svenska ambassader blir stormade. Detta gör att frågorna är mycket aktuella. Å andra sidan är frågorna också mycket komplexa.

— Yttrandefriheten har en mycket starkt skydd, och det av mycket goda skäl.

Terrorhotnivån i Sverige ligger fortfarande på nivå tre, ”förhöjd nivå”, på den femgradiga skalan.