I en värld som ständigt förändras och med geopolitiska spänningar som ökar, har frågan om militär kapacitet och beredskap blivit allt mer relevant. En jämförelse av Nordiska länder – Sverige, Norge och Finland – med några av världens största militära krafter visar en markant skillnad i både personalkapacitet och materiel.
Baserat på data tillgänglig fram till september 2022 samt GlobalFirePower Index har Sverige cirka 30,000 militära personal, medan Norge och Finland har 23,000 respektive 32,000. I jämförelse har USA och Kina mer än 2 miljoner personer i aktiva militärpersonal, och Ryssland och Indien har mer än 3 miljoner. Dessutom har Sverige cirka 120 huvudstridsvagnar, medan Norge och Finland har 52 respektive 239. I kontrast till detta har USA över 6,000 och Ryssland över 13,000 huvudstridsvagnar.
Liknande skillnader kan ses när det gäller stridsflygplan och attackhelikoptrar. Till exempel har Sverige cirka 70+ stridsflygplan (Jas 39 Gripen) och 0 attackhelikoptrar, medan USA har över 2,000 stridsflygplan och över 900 attackhelikoptrar.
Försvarsbudgetar:
Baserat på data tillgänglig fram till september 2021 hade Sverige en försvarsbudget på cirka 1,1% av BNP, vilket motsvarar cirka 66 miljarder kronor.
För jämförelse:
- USA spenderar cirka 3,7% av sin BNP på försvar, vilket motsvarar cirka 778 miljarder USD (cirka 6,6 biljoner kronor).
- Kina spenderar cirka 1,9% av sin BNP på försvar, vilket motsvarar cirka 261 miljarder USD (cirka 2,2 biljoner kronor).
- Ryssland spenderar cirka 3,9% av sin BNP på försvar, vilket motsvarar cirka 65,1 miljarder USD (cirka 553 miljarder kronor).
- Indien spenderar cirka 2,4% av sin BNP på försvar, vilket motsvarar cirka 71,1 miljarder USD (cirka 603 miljarder kronor).
- Norge spenderar cirka 1,7% av sin BNP på försvar, vilket motsvarar cirka 7,1 miljarder USD (ungefär 60 miljarder svenska kronor).
- Finland spenderar cirka 1,4% av sin BNP på försvar, vilket motsvarar cirka 3,6 miljarder USD (ungefär 30,6 miljarder svenska kronor).Observera att växelkurserna kan variera
För 2022 är detta är nu rapporterat för Sverige att vara 1,2% av BNP alltså ungefär 76,6 miljarder kronor.
Sverige, Norge och Finland – spenderar sammanlagt cirka 162 miljarder kronor på försvar (med utgångspunkt i siffror från 2021). För att sätta detta i perspektiv, spenderar USA cirka 6,6 biljoner kronor, Kina cirka 2,2 biljoner kronor, och Ryssland cirka 553 miljarder kronor på försvar. Trots de enorma skillnaderna i utgifter är det värt att komma ihåg att försvarsbudgetar inte är det enda måttet på ett lands militära kapabiliteter, men de visar ändå tydligt att Norden spenderar mycket mindre på försvar jämfört med några av världens största militärmakter.
Det är dock viktigt att notera att dessa budget, personal och kapacitetssiffror bara ger en översikt och inte tar hänsyn till teknisk överlägsenhet, trupputbildning, strategiska allianser, geografisk position och andra viktiga faktorer som kan påverka militär kapacitet.
Dessutom har dessa nordiska länder en annan inställning till försvar än de större militära krafterna. Deras försvar är mer inriktat på att skydda hemlandet snarare än att kunna föra krig i andra länder. Denna försvarsstrategi, kombinerat med deras relativa geografiska isolering och starka internationella allianser, kan i viss utsträckning kompensera för deras mindre militära kapacitet.
Trots detta är det viktigt för länderna i Norden att ständigt utvärdera och anpassa sina försvarsstrategier i takt med att den globala säkerhetssituationen utvecklas. Det kan innebära att öka sina försvarsbudgetar, investera i ny teknik, eller stärka sina internationella allianser.
För en djupare inblick i en mer subtil, men likväl viktig, aspekt av modern krigföring, klicka här för att läsa mer om psykologiska operationer (PsyOps), både i Sverige och världen över.
